13 september 2020

Uppstartskonferens för projekten om barns livsmöjligheter

För Stenastiftelsen är forskning kring barn och ungdomars livsmöjligheter ett prioriterat område. För att främja forskningen inom området och möjliggöra nya projekt har stiftelsen avsatt 42 miljoner. Bland ett stort antal granskade ansökningar prioriterades tre viktiga projekt från välrenommerade forskargrupper.

På en uppstartskonferens, som ägde rum i Stenasalen i Ågrenska villan, presenterade forskargrupperna hur deras projekt är tänkta att genomföras.

Professor Kristina Malmgren från donationsrådet var moderator och såg till att allt fungerade även för de deltagare som var med på länk. Efter att ha hälsat alla välkomna och presenterat programmet lämnade hon ordet till professor Ove Sernhede och hans forskarkollegor Johannes Lunneblad, Sara Uhnoo och Nils Hammarén.

Projektet “Mellan resignation och framtidstro” består av tre olika delmoment: Obehöriga äga ej  tillträde, Kultur och informellt lärande samt Lokal samverkan. Tre särskilt utsatta områden väljs ut. Faktainsamlandet sker både genom gruppintervjuer och individuella intervjuer. 

Den första delen fokuserar på samhällsproblem som segregation, ökad ojämlikhet, elever med ofullständiga grundskolebetyg. Hur ser de på sin skoltid, vilka resurser som saknas, vilka verktyg som behövs. Vilka är framgångsfaktorerna?  Den andra delen undersöker det lärande som sker utanför skolan genom olika aktörer som idrottsföreningar, skrivarcirklar, läxhjälp, avhopparverksamhet och hur ungdomar hjälper varandra. Frågan är om det informella lärandet kan inspirera det formella lärandet? Den sista delen handlar om grannskapet-grannsamverkan; det som binder samman människor i ett område. Leder detta till bättre kvalitet i området och i så fall hur?

 

Stiftelsens ordförande Madeleine Olsson Eriksson inte bara hälsade alla välkomna utan deltog som åhörare i konferensen tillsammans med bland andra Donationsrådets ordförande Sigbrit Franke och ledamöterna Erland Hjelmquist och Margita Björklund.

Professor Jan-Eric Gustafsson och hans medhjälpare Joanna Giota, Curt Hagquist och Stefan Johansson var med på konferensen via länk och Anna-Maria Fjellman och Ulrika Wolff var närvarande i Stenasalen. Deras forskningsprogram Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer, konsekvenser och prevention av skolmisslyckande har tre huvudsyften: att utveckla kunskap om bestämningsfaktorer för skolframgång, konsekvenser av skolmisslyckanden och psykiska hälsoproblem samt hur skolmisslyckanden kan förebyggas och kompenseras.

Det omfattar sex delprojekt som undersöker: (1) den relativa betydelsen av olika faktorer för skolresultat mellan olika grupper av födelsekohorter; (2) olika faser och faktorer i utvecklingen av skolmisslyckanden; (3) kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för psykisk ohälsa av skolmisslyckanden; (4) förhållandena mellan tidiga psykiska hälsoproblem och psykisk hälsa, utbildning och sociala förhållanden i ung vuxen ålder; (5) konsekvenserna av skolmisslyckanden för arbetsmarknadsresultat och hur skolmisslyckanden kan kompenseras av vuxenutbildning; och (6) förebyggande av lässvårigheter och skolmisslyckanden genom prevention i förskolan. Forskningen baseras både på longitudinella data och på tvärsnittsdata insamlade i de jämförande internationella studierna av färdigheter hos ungdomar och vuxna.

Professorerna Ann Frisén och Philip Hwang presenterade projektet Göteborgs forskningsprogram om etnisk identitet – Unga människors livsmöjligheter och hur de kan förbättras. Det har som övergripande syfte att få en ökad förståelse för hur etnisk identitet utvecklas och hur man kan förbättra möjligheterna för unga människor, med och utan invandrarbakgrund, att hantera både individuella och interpersonella utmaningar och på så sätt öka sina livsmöjligheter.

De ungas röster är en viktig del av studien och kommer att påverka hur den utformas. Fokusgrupper bestående av elever och lärarstudenter kommer att intervjuas. Det finns en relation mellan vad som hände förr och vad som händer nu. Alla har en etnisk identitet, inte bara minoritetsgrupperna. . Programmet består av två explorativa fokusgruppsstudier och en intervention som syftar till att öka ungas förståelse för sin egen och andras etniska identitet. Den senare delen är den svåraste att genomföra då den bygger på ett helhjärtat engagemang från både rektor och lärare.

Förmiddagen avslutades med en diskussion mellan de tre forskningsgrupperna om hur det skulle kunna ske en samverkan dem emellan. Samtliga var eniga om att de har en unik möjlighet att följa varandras projekt men exakt hur det skulle kunna ske är för tidigt att säga. Om två år när data och empiri finns är det läge för ett möte med tid för synpunkter och diskussion. Formerna för detta kan vara flera. Kristina            Malmgren berättade då att stiftelsen kommer att arrangera dels en halvtidskonferens dels en slutkonferens och att vidare detaljer kommer att behöva diskuteras och förankras.